torsdag 25 februari 2010

Vaxholms M-valsedel klar

Det känns bra att Moderaterna i Vaxholm nu fastställt valsedeln till kommunfullmäktige. Vi behöver vara ett starkt lag som kan jobba tillsammans fram till valet. Målet måste ju vara att försöka bibehålla vår egna majoritet och det kommer att kräva stora insatser från oss allihop.

Många experter menar att man inte vinner val på det man gjort och det stämmer säkert. Å andra sidan tror jag att väljarna gärna vill veta om våra vallöften infriats eller ej. Det gäller också att varje dag påminna sig själv om att vi inte har några "säkra" väljare, väljarna måste återvinnas varje val. Ett första steg är att presentera det handlingsprogram vi antog på årsmötet i lördags, det beskriver hur vi vill göra Vaxholm ännu bättre.

Valsedlen

onsdag 17 februari 2010

Rödgrön röra i repris

Efter att ha följt inledningen av årets utrikespolitiska debatt i riksdagen under slås jag av den rödgröna vänstervridningen. I den överenskommelse man gjort finns det inte ens några försök till gemensam rödgrön syn på EU och insatsen i Afghanistan. Den samlade argumentationen från oppositionen kändes som "tillbaka till framtiden".

Tonläget var desto högre, Urban Ahlin (S) var i högform och inledde med att kritisera Carl Bildt för att inte bry sig om de barn i Haiti som blivit föräldralösa samt att han inte lyckades hålla sig inom den stipulerade talartiden. Onödigt och trist när något så centralt som vår utrikespolitik ska debatteras.

tisdag 9 februari 2010

Debatt ikväll

Deltog i SVT:s debatt tidigare ikväll, ämnet var Afghanistan. Diskussionen blev ganska spretig men visar tydligt hur åsikterna går isär. Jag försökte förklara hur viktigt det är att vi fortsätter med både militära och civila insatser. Vänsterpartiets Hans Linde tyckte tvärtemot men han och hans parti har ingen alternativ lösning för hur fred och demokrati ska kunna skapas i Afghanistan. (Programmet kan ses på SVT Play)

Men visst är det det en jättesvår uppgift som vi tillsammans med 42 andra länder har tagit på oss. Och det finns väldigt mycket som vi kan göra bättre när det gäller att samordna och koordinera alla våra insatser.
Det finns också mycket att förbättra när det gäller stödet till de som svenska män och kvinnor som tjänstgjort i internationella insatser. Sverige har fram till nu saknat en sammanhållen veteranpolitik men en proposition är nu på väg till riksdagen. En lagrådsremiss med de lagändringar som krävs är redan klar och i mars presenteras hela förslaget.

måndag 8 februari 2010

Tunga nyheter från Afghanistan

Det är med stor sorg jag tar emot dödsbeskeden från Afghanistan. Mina tankar går till officerarnas anhöriga och till våra soldater som är på plats.
Vi är medvetna om att det är ett farligt och riskfyllt uppdrag men det gör inte det hela lättare. Just nu är uppgifterna om vad som verkligen hände fortfarande knapphändiga men det tycks vara så att den är attacken skiljer sig från det våra förband varit utsatta för tidigare. Det är för tidigt att dra slutsatser av detta men viktigt att snabbt gå till botten med hur det gått till.

Det är vi i riksdagen som har beslutat att ha en svensk styrka i Afghanistan och vi måste nu fortsatt stödja förbandet och det oerhört betydelsefulla arbete de utför.

måndag 1 februari 2010

Solidaritetsförklaringen i fokus

När debatten lagt sig något efter Folk och Försvar i Sälen finns det en hel del att reflektera över, jag börjar med säkerhetspolitiken.
Sveriges säkerhetspolitiska linje har alltför länge präglats av en negation, vad vi inte är - vi är inte medlemmar i en militär allians, vi är inte medlemmar i Nato. Men vad är vi då och vad vill vi?

Solidaritetsförklaringen uttrycker på ett positivt sätt hur vi ser på vår säkerhet och den uttrycker vår vilja. Vi är beredda att hjälpa våra grannar även med militära medel om så skulle behövas! Men vår svenska solidaritetsförklaring kan inte ses isolerad, utan den måste sättas i sitt sammanhang. Vi bygger säkerhet tillsammans med andra, med EU, inom FN och genom vårt samarbete med Nato. Att Sverige skulle agera helt på egen hand utanför EU- eller FN-ramen är inte realistiskt.

Det finns kritiker som nu menar att solidariteten inte är något värd om vi som politiker inte i förväg kan lova att om händelse A inträffar så skickar vi en bataljon X. Men det kommer och ska vi inte göra, det finns inget land i världen som i förväg basunerar ut den typen av automatiska säkerhetsgarantier. Det som är viktigt är att vi i förväg talat om vi inte kommer att stå passiva och att vi ska vara beredda att ge och ta emot miltärt stöd. Och att detta får genomslag i Försvarsmaktens planering.